att skaffa sig singelkilon

Så är det väl oftast, inte alltid det säger jag inte, men det ser man ju ändå rätt ofta.. När några går o blir tillsammans så blir det väl då lite mer hemmahäng, hemmamys och lite mer gott att äta. Och man lägger på sig.. Visst, många tränar och rör på sig ändå och vissa går inte upp, men man blir väl helt enkelt bekväm i det. Sen när man upptäcker att man börjar bli fet så är det typ försent, eller det är iaf svårare att plocka bort det som man gått upp..

Men hur FAN är det då när man är singel och skaffar sig såna kilon? Vad kallas det då, singelkilon? Man sitter hemma och tycker lite synd om sig själv för att man är ensam, eller så har man mens och PMS och behöver trösta sig för det. Sen upptäcker man att man blivit lite större, och då äter man mer för det också.. Jag VET att jag inte är tjock, men jag är fan inte så jävla smal som jag varit innan. Nuuu har jag iaf försökt börja röra på mig, men det känns som att man måste vara ute hur jävla länge som helst för att göra va med allt man trycker i sig. För att hoppa över den där godisbiten eller kakan är ju fan inte lätt.. Inte kan jag med att gå till nåt gym heller, hur kul är det att gå på pass själv? och lyfta nåt läskigt på gymmet vågar jag ju inte, ingen aning om hur man gör och inte vågar jag gå dit med nån läskig människa heller. Kul att stå o hålla på när alla kan stå o titta på en liksom..

Nåja.. Ut på några jävla promenader kan jag ta mig iaf, det finns det roligt sällskap till och tur är väl det :) OM nån nån gång har lust att dra med mig på nåt roligt pass så får jag väl använda detta som nån slags annons till det, kommer väl säkert ångra mig men fet har jag inte lust att bli.. och choklad är gott. så det så. punkt. hej.

Att känna sig så jävla ensam

inte rastat fingrarna här på snart en månad, har väl helt enkelt inte blivit av eller funnits ork eller lust att knappra ner nåt vettigt.. men nu jäklar.

Haft mammafamiljen på besök i helgen, eller vi började i Skövde i fredags där Vanja gjort sin GMU under tre månader och nu skulle ta examen eller vad man nu använder för ord till det.. När vi anlände stod det sex plutoner med grönklädda ungdomar uppställda och några minuter senare blev de hälsade av sin kapten och gensvaret från de gröna fick alla oss civila att flyga en halvmeter bakåt och brista i skratt. GODMIDDAG KAPTEN!! ja men hej på dig med du kände jag.. Jag fick även på mig utrustning o grejer mest för att Vanja ville det, skulle få känna på vad de kånkade runt på ute i skogen. höll mest på att trilla bakåt av tyngden och vapnet vågade jag inte hålla efter att jag viftat det i ansiktet på ett par personer.. tror inte riktigt att det där med militär är nåt för mig faktiskt.

Resten av helgen bjöd på besök i badhuset i stan, lillungen var helt överlycklig av allt vatten medan jag mest uppskattade jacuzzin (som stavningskontrollen vill ändra till Jamaica... inte riktigt rätt va gooooogle). Mat på Jensens och fika på Viskan följt av allmänt trevligt häng med alla :) Lägenheten har varit full av liv fram till klockan 14 idag, då lämnade de mig. och herregud vad tomt det blev. Var länge sen jag kände mig så ensam, lyckades tydligen vänja mig med sällskap ganska så snabbt över helgen. Nästan, bara nästan, så att jag saknade någon att vara tillsammans med. Bara för att liksom, då är det nästan illa. Trodde faktiskt att singellivet var the shit för mig, men ibland kan man tydligen sakna att ha nån.. Som tur är för mig så kommer jag väl aldrig att hitta Mr Right, för jäkla petig. Även om man ska vara det, ska väl inte nöja sig med nåt bara för att heller.. Dessutom så krävs det väl sin man för att stå ut med mitt fantastiska humör, eller mig överlag. Nej, singel får det nog bli ett tag till.. För när man väl hittar nån som kan verka bra så är de oftast redan tagna också, lagen av all jävlighet. Nåja, jag får väl sitta här och vänta på bättre tider helt enkelt. Jaaag klarar mig, har jag alltid gjort. Och snart kommer jag väl också att ha vant mig vid att vara själv igen, så att den här känslan av ensamhet försvinner.

Och för att få in en glädjande nyhet i min skit här så har jag med hjälp av systeryster (den stora, inte den på två år) fått ben på min säng så nu kommer jag att sova liiite högre, jag kommer att få en helt ny syn på världen! undrar om jag kommer få svindel och eventuellt ramla ur sängen imorgon när jag ska upp, det återstår att se.

sååå.. eeeh... ja. hej hej.